tisdag, januari 22, 2008

Ett halvår i min tredje stad

Fram tills jag var 19,5 år hade jag bott i samma hus i samma rum med samma utsikt.
nu när jag snart ska fylla 21 har jag bott i över ett halvår i min tredje stad Falkenberg och haft en helt egen adress i 4,5 månad. Det har gått fort. Jag har fortfarande en del grejer att köpa till lägenheten innan jag är helt nöjd och jag tror jag hinner flytta till min fjärde stad innan jag har fått köpt alla tavlor, de nya gardinerna och allt annat små krafs. Vilken den fjärde staden blir vet jag inte just nu men det är minst ett år kvar tills jag behöver ha bestämt mig.

Eftersom det rullade på för fullt i Skövde under lumpen han jag inte riktigt fastna i tankarna hur jag skulle lära känna nytt folk, hur jag skulle lösa saker och ting. Men jag letade lägenhet och dreglade i IKEA kataloger.

I efterhand kan jag säga några saker, var helt underbart att bo hemma hos någon den första tiden ännu bättre när han drar med mig på saker hela tiden. Jag har ett gäng falkenbergare i telefonboken som jag har träffat via Internet/krogen/CUFare men ibland finns inte orken att bjuda in sig själv som man måste göra i början. Sitta i telefon hemma i lägenheten med andra vänner är då ett alternativ, men inte så bra i längden man måste leta nya vänner och allt hänger på dig själv om du vill hitta dom eller inte.

Ibland har tanken slagit mig hur det skulle vara att bo kvar hemma i Lysekil. Fler och fler av mina vänner där har flyttat/har planer på att flytta eller blir kvar för alltid. Men jag skulle nog inte klara av att se alla mina vänner lämna staden och testa något nytt utan att själv få göra det.

De som blir kvar för alltid kommer alltid att finnas där vilket är jätte skönt för jag kommer alltid besöka Lysekil.
De som har flyttat har samma situation som mig, vilket är jätte skönt vi har stöd i varandra och ser Lysekil och oss med andra ögon.
De som planerar att flytta kommer få samma situation och tills dess kommer de finnas kvar, vilket är och kommer bli bra oavsett.

Jag har känt att Lysekil är lite för litet för mig och ångrar inte en sekund att jag testade nytt, såg andra ställen och lämnade den tryggheten som fanns.

Jag hade viss trygghet redan på plats när jag kom till Falkenberg så jag hade ett litet skyddsnät i grunden och jobbet var klart, men idag är jag mer nöjd med mig själv än någonsin. Jag har bevisat att jag kan själv. Jag har fått mer erfarenhet ser på saker ifrån ett annat perspektiv och jag känner mig mer trygg i de beslut jag kommer ta om min framtid än någonsin.

Flytta hemifrån är något av det bästa jag har gjort. Även om jag sitter där själv i lägenheten någon/några kvällar i veckan men vännerna är inte längre bort än mobilen och MSN (som används mycket). Jag har oftast ganska bokade helger så lugna vardags kvällar har varit jätte skönt.
Sedan bor nya vänner närmare som ser dig med andra ögon och har andra infallsvinklar när du pratar om det du har pratat om i många år med dina första vänner det enda du behöver göra är att vara lite mer social än vanligt och bjuda in dig själv till dom.

Vänskapen till de första vännerna försvinner inte den utvecklas och anpassar sig som allt annat. Sedan har jag även kontakten med familjen förändrats och utvecklats, även om jag saknar några saker så hade det blivit så oavsett om jag åkte det året jag fyllde 19 eller det året jag skulle börja plugga (som hade varit alternativet).

Inga kommentarer: